Då hittar vi alltså Kovian Långe (330-351-369 eO) i listan Mandelorden for over echternas jarlar.
Efter sodra branden i Pendons lycèe 172 eO då många skrifter vattenskadades ("Tacka Ingeril for att elden upptacktes i tid!") fick munk Ermemuz ansvaret for återstalla regentlistorna och han bildade skola då han forde upp ledarna over echterna på Divra med fornamn och sedan ett epitet som visade till egenskaper jarlen i fråga var kant for. Traditionen hos echterna sjalva ar inte lika strukturerad men mandelmunkarna gillar ordning och reda. "Echterike" ar också ett namn Mandelorden garna anvander aven om detta sallan gors i Kardien och alldrig av echerna sjalva.
Echtiska acolyter har detta som sina eviga kapphaster att påpeka och larda duster på Lycèeplan i Pendon har faktisk utkampats i frågorna.
Kardien
Det här låter ju alldeles utmärkt!birkebeineren skrev:Då hittar vi alltså Kovian Långe (330-351-369 eO) i listan Mandelorden for over echternas jarlar.
Efter sodra branden i Pendons lycèe 172 eO då många skrifter vattenskadades ("Tacka Ingeril for att elden upptacktes i tid!") fick munk Ermemuz ansvaret for återstalla regentlistorna och han bildade skola då han forde upp ledarna over echterna på Divra med fornamn och sedan ett epitet som visade till egenskaper jarlen i fråga var kant for. Traditionen hos echterna sjalva ar inte lika strukturerad men mandelmunkarna gillar ordning och reda. "Echterike" ar också ett namn Mandelorden garna anvander aven om detta sallan gors i Kardien och alldrig av echerna sjalva.
Echtiska acolyter har detta som sina eviga kapphaster att påpeka och larda duster på Lycèeplan i Pendon har faktisk utkampats i frågorna.
Duger detta?Spelknepe skrev: Kolla denna tråden. Vore superfräckt med något liknande till Kardien!
viewtopic.php?t=369&postdays=0&postorder=asc&start=0
Kardien
Import
• Salt – Utvinns i kustområdena för lokal konsumtion, men stora mängder importeras från Klomellien, Trakorien och till viss del Ransard och Jorduashur.
• Guld & Silver – Kardien har endast mycket små silverfyndigheteroch inga guldfyndighter. Guld och silver importeras därför till myntslagning, smycken och förgyllning.
• Tyger – Berendiska och Erebosiska ylletyger, trakoriskt algsiden, helsiden från Akrogal. Echterna köper allt de kommer över av utländska lyxtyger, utom kamsunsk papir som man anser vara fånigt.
• Vin – Då det kardiska vinet vare sig räcker till eller smakar särskilt väl importerar man stora kvantiteter från Berendien, Caddo (under beteckningen hynsolgiskt) och Zorakin.
• Lyxartiklar – Den stormrika echtiska högadeln lägger varje år enorma summor på att imponera på varandra.
Export
• Ull – Främst då Inmarkafårens ull som anses vara den mjukaste och därigenom finaste ullen som står att finna i hela Ereb.
• Linnetyger – Från Vallstena i Ekenfara kommer det ypperliga vallstenalinet.
• Metaller – Järn och koppar från Inmark.
• Öl – Faltrax anses av många ha ett flertal bryggare som tillverkar ypperligt öl som uppskattas runt om kopparhavet.
• Spannmål – Exporteras främst till Caddo, Erebos och Tricilve i Trakorien.
Speciella och unika artiklar för Kardien
(Varor som är markerade med en * är ej officiella)
Mat och dryck
• Faltrax gammelbrygd - Bryggs i Faltrax i Kardien. Gammelbryggd, som den populärt kallas är ett populärt finöl i norra Kardien men du kan finna det över hela Aidne-halvön. Många kännare anser det vara en av de bästa ölsorter som står att finna i Ereb.
• Kardiskt lantvin* – Det vanliga vin som framställes runt om i Kardien. Ett strävt och surt rött vin med tydliga inslag av gyttja och sylvoleum. Anses av många som odrickbart.
• Te - Bryggs av tepez-buskens blad. Te är vanligast förekommande bland halvlängdsmännen. Här ser man ofta männen sittandes på bygatan under intensiv diskussion medans man blandar olika skördar och årgångar innan teet bryggs koppvis. Teerna smaksätts gärna med blomblad, fruktskal och torkade bär.
• Fiskarhustruns skaldjursgryta* - Uppskattas av alla kustlevande losdriver, och de lokala variationerna är endast marginella. I grunden så fräses skaldjuren i smör eller olja tillsammans med lite rotfrukter, lök och vitlök. Avslutningsvis slås vitt vin och kanske även lite grädde över.
Vapen/Rustningar
Kardien är i mycket ett arketypiskt riddarland. Riddarna bär svärd, lans och sköld och ikläder sig ringbrynja eller halvrustning i plåt.
• Faltraxklinga* - Enkelt svärd för den vanlige soldaten som massproduceras i Faltrax.
• Släktsvärd* - Echtiska adelssläkter har ofta ett svärd som går i arv från generation till generation. Detta kan vara ett och rostbefläckat sticksvärd som sägs vara tillverkat på Valentin Echthes tid, en avlidens mästersmeds absoluta mästarprov eller i bästa fall ett magiskt/heligt vapen. Det viktigaste är dock mytbildningen kring vapnet och de historier om svunna tider som man kan väva kring det och återberätta en stormig vinternatt framför en dånade brasa.
Klädesplagg
• Kasern - Ett runt stycke tjockt ylletyg, ungefär tre meter i diameter. I mitten finns hål för huvudet och framtill två öppningar där armarna kan stickas ut. Plagget bärs året om. Det kan vid behov snöras ihop nedtill. Yttersidan smörjes regelbundet in med fett och på så vis bibehåller plagget sina vattenavvisande egenskaper. Alla losdriver har en egen kaser. De välbärgade bär tjocka och täta plagg i finaste lamull, dekorerade med färgade mönster.
• Faltrakisk kappa* - Faltrakiernas traditionella kappor är tjocka, fotsida och ofta rikt utsmyckade med djurmotiv. De symboliserar makt och rikedom och bärs främst av de faltrakiska ogdarna.
• Echtisk tunika – En typisk echtisk tunika når strax ovanför knäet, är slitsad i sidan och färgad i blått eller rött. Rikare echter smyckar kläderna med blomster och komplicerade geometriska mönster i guld och silvertråd.
• Hätta* - De flesta faltrakier bär som skydd mot solen en enkel hätta i solblekt linne som knyts under hakan, vilket i echternas ögon ger ett infantilt intryck då endast lindebarn bär den typen av hättor bland echter.
• Sjal* - Vuxna echtiska kvinnor bär alla sjal när de befinner sig utomhus. Utseendet varierar med modets nycker, just nu är florstunna sjalar med blomstermönster i ropet.
Bruksdjur
• Divrahingst* - är framavlad enbart i syfte att duga som stridshäst. Den är inte högre över manken än de flesta andra hästar, men betydligt kraftfullare och explosivare. En divrahingst kan utan problem bära en riddare i full rustning och spränga fram över slagfältet i hög fart. Förutom sin styrka och snabbhet är de även uppskattade för sitt temperament: en divrahingst är född för att strida och är mycket lätt att stridsträna. Många riddare (observera att endast välbärgade riddare har råd med en divrahingst) skryter om hur deras hästar tycks längta efter att få slänga sig ut i stridens hetta. Divrahingsten är en rapp (svart) häst och ett riktigt praktexemplar har inte hårstrå på kroppen som ens bleks i solen.
• Inmarkafår* - De spetshornade Inmarkafåren påminner mycket om de vilda bergsfår som domesticerades i Inmark för tusentals år sedan. De är ganska små till växten och ger dåligt med kött. I gengäld ger de en ytterst finhårig ull. Ullen exporteras runt om kopparhavet och vävs till tyger av högsta kvalité. Då fåren trivs illa i hetta vallas de upp på bergssidorna om sommaren för att återvända till dalgångarna om vintern.
• Divratjur* - På den torra divraslätten i östra Satgherin vallas stora hjordar av långhornade divratjurar. Från spets till spets kan deras horn mäta upp till sex fot. Tjurarna är kända för att vara tåliga mot torka och svält, vilket emellanåt är nödvändigt. Täckningen varierar från ljusbeige till vit.
Senast redigerad av Regil den 2008-08-01 22:20, redigerad totalt 1 gånger.
Vill inte vara en besservisser men man brygger inte vin man odlar det och tillverkar det, men brygger gör man inte.Regil skrev: • Kardiskt lantvin* – Det vanliga vin som bryggs runt om i Kardien. Ett strävt och surt rött vin med tydliga inslag av gyttja och sylvoleum. Anses av många som odrickbart.
[/color]
Senast redigerad av Snibben den 2008-08-01 12:03, redigerad totalt 1 gånger.
Oj, använde citatfunktionen med automatik och klipte lite. Shit happens.
Jag vet nu att många kommer och säger att det visst går att brygga vin - visst det går. Bryggning är en process där man tillsätter jäst och socker, tex malt (innhåller maltsocker). När man däremot tillverkar riktigt vin (på vindruvor) inehåller vindruvorna redan socker (druvsocker) och man behöver därför bara tillsätta en jästkultur. Ibland behövs inte detta heller då druvorna redan har vissa jästsporer på sig.
Mna kan däremot brygga vin om druvorna är väldigt sura kan man tillsätta socker i jästblandningen, eller om man köper en vinsatts för att själv brygga vin (rekommenderas ej).
Därutöver finns det vissa örtviner som måste bryggas (maskrosvin tex).
Jag vet nu att många kommer och säger att det visst går att brygga vin - visst det går. Bryggning är en process där man tillsätter jäst och socker, tex malt (innhåller maltsocker). När man däremot tillverkar riktigt vin (på vindruvor) inehåller vindruvorna redan socker (druvsocker) och man behöver därför bara tillsätta en jästkultur. Ibland behövs inte detta heller då druvorna redan har vissa jästsporer på sig.
Mna kan däremot brygga vin om druvorna är väldigt sura kan man tillsätta socker i jästblandningen, eller om man köper en vinsatts för att själv brygga vin (rekommenderas ej).
Därutöver finns det vissa örtviner som måste bryggas (maskrosvin tex).
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9056
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Återigen; mycket bra master Regil! 
Det skal nog vara ogdar, en titulering vi kom fram till anvands av faltrakiska storman. Tidigare fanns aven hertogdar, valda ledare bland ogdarna, men dessa forsvann efter Maktskiftet 424 eO då echterna tog over styret i Kardien. Tanker mig att enligt erebiska språkkyndiga så ar "ogd" och "hertogd" i slakt med både "fogd(e)" och "hertig".Spelknepe skrev:Ska det vara "ogdar" eller fogdar?
Jag vet, men vad skriver man? tillverkar är ett lite tråkigt ord...Snibben skrev:Vill inte vara en besservisser men man brygger inte vin man odlar det och tillverkar det, men brygger gör man inte.Regil skrev: • Kardiskt lantvin* – Det vanliga vin som bryggs runt om i Kardien. Ett strävt och surt rött vin med tydliga inslag av gyttja och sylvoleum. Anses av många som odrickbart.
[/color]
(det var f.ö. inte jag som började använda begreppet brygga om vin på forumet, det var han, spelknepe! *pekar*
se Dryck i Ereb tråden! Bu för spelknepe som pekar finger mot andra när han själv sitter i glahus och kastar sten )Ändrar till framställer, det använder de på Wikipedia.
Och jo, Snibben, påpekanden av ditt slag uppskattas. Det är forumet som står för finslipningen!