Sida 9 av 41

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-09-18 20:11
av Fraxinus
Jag tänker så här. Fil-Tofia inklusive kejsarbro har sitt ursprung i Ingenmansöns existens. Namnet på ön kan vara av senare datum (från och med överenskommelsen mellan Penner och Echter att ön är neutral mark) men det kan också vara äldre.

Inom arkeologi är detta ett klassiskt landskapsfenomen. Vatten har i alla kulturer varit centrala inom religionerna. Rinnande vatten symboliserar både i romersk, grekisk och keltisk tro färdvägar mellan andevärld och denna värld. Mellan dödsriket och de levandes rike. Och givetvis är floder/åar färdvägar som möjliggör handel. Kanske därför som Hermes både är handelsmännens gud men också den gud som för de döda till dödsriket. Floder symboliserade resor, rikedom, liv och död. Öar och halvöar i floder blev fysiska symboler för dessa andra världar. På öar i floder hittar arkeologer därför ofta forntida helgedomar, begravningsplatser eller tingsplatser. Dvs under förutsättning att vattnets erosion inte flyttat ön. På eller i anslutning till sådana platser/öar bildades dessutom ofta handelsplatser.

Detta tillsammans gör att jag kan teckna ett litet porträtt av Fil-Tofia äldre historia. Ursprungligen låg på ingenmansön en liten tingsplats med en helgedom. Så småningom om anlade man en liten träbro på ena sidan och en färja eller vippbro på andra för att kunna släppa förbi båttrafik. På någon eller båda sidor växte det upp en liten handelsplats. När det jorpagniska kejsardömet nådde hit insåg dess ledare betydelsen av platsen och lät anlägga en större bro med torn för att kontrollera platsen och markera kejsardömets närvaro. Sannolikt anlade man även ett litet tempel på ön. Platsen läge gjorde Fil-Tofia till en naturlig omlastningsplats för varor som transporterades från inlandet mot havet. Resten är historia. Sannolikt finns ytterligare en lastplats/hamn längre uppströms innan Stirpaz blir för strid och svårframkomlig för båtar.

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-09-18 20:23
av Fraxinus
Angående järnmalm så skulle jag säg att det är en betydande del av godset och handeln på Stirpaz. En del av järnet förädlas till vapen och föremål på plats i Tofia men mycket av det järn som bryts i Grindanu och Aidnebergens utlöpare skickas till Pendon för att där bli vapen. Det samma gäller för Pharynx med det tillägg att man där även bryter koppar och tenn. Zorakin är Kopparhavets kornbod (tillsammans med Krun). Men landet är också västra kopparhavets timmerbod, vapensmedja och skeppsvarv. Jag har skrivit det tidigare. Så länge kaparkriget mellan Felicier Erebos och i viss mån Caddo består har handelsmännen i Zorakin glada dagar. Orsaken att Erebos och Caddo inte går under i Feliciens kaparverksamhet beror just på de båda länderna närhet till Zorakins enorma skogar, järnfyndigheter och vapensmedjor.

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-09-18 22:06
av Jeb
Fraxinus skrev:Angående järnmalm så skulle jag säg att det är en betydande del av godset och handeln på Stirpaz. En del av järnet förädlas till vapen och föremål på plats i Tofia men mycket av det järn som bryts i Grindanu och Aidnebergens utlöpare skickas till Pendon för att där bli vapen. Det samma gäller för Pharynx med det tillägg att man där även bryter koppar och tenn. Zorakin är Kopparhavets kornbod (tillsammans med Krun). Men landet är också västra kopparhavets timmerbod, vapensmedja och skeppsvarv. Jag har skrivit det tidigare. Så länge kaparkriget mellan Felicier Erebos och i viss mån Caddo består har handelsmännen i Zorakin glada dagar. Orsaken att Erebos och Caddo inte går under i Feliciens kaparverksamhet beror just på de båda länderna närhet till Zorakins enorma skogar, järnfyndigheter och vapensmedjor.
Jag har alltid haft Jostefloden som malmådra från Aidnebergen. Stirpaz har varit bättre lämpad för timmer. Varför vet jag inte. Det blev bara så för att FT inte känns som en malmstad?

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-09-18 22:18
av birkebeineren
Fafnir skrev:Nu är jag ju ingen duktig landskapstecknare. Men är känslan på rätt väg?
Känslan absolut på rätt väg. :D

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-09-18 22:25
av birkebeineren
Fraxinus skrev:Jag tänker så här. Fil-Tofia inklusive kejsarbro har sitt ursprung i Ingenmansöns existens. Namnet på ön kan vara av senare datum (från och med överenskommelsen mellan Penner och Echter att ön är neutral mark) men det kan också vara äldre.

Inom arkeologi är detta ett klassiskt landskapsfenomen. Vatten har i alla kulturer varit centrala inom religionerna. Rinnande vatten symboliserar både i romersk, grekisk och keltisk tro färdvägar mellan andevärld och denna värld. Mellan dödsriket och de levandes rike. Och givetvis är floder/åar färdvägar som möjliggör handel. Kanske därför som Hermes både är handelsmännens gud men också den gud som för de döda till dödsriket. Floder symboliserade resor, rikedom, liv och död. Öar och halvöar i floder blev fysiska symboler för dessa andra världar. På öar i floder hittar arkeologer därför ofta forntida helgedomar, begravningsplatser eller tingsplatser. Dvs under förutsättning att vattnets erosion inte flyttat ön. På eller i anslutning till sådana platser/öar bildades dessutom ofta handelsplatser.

Detta tillsammans gör att jag kan teckna ett litet porträtt av Fil-Tofia äldre historia. Ursprungligen låg på ingenmansön en liten tingsplats med en helgedom. Så småningom om anlade man en liten träbro på ena sidan och en färja eller vippbro på andra för att kunna släppa förbi båttrafik. På någon eller båda sidor växte det upp en liten handelsplats. När det jorpagniska kejsardömet nådde hit insåg dess ledare betydelsen av platsen och lät anlägga en större bro med torn för att kontrollera platsen och markera kejsardömets närvaro. Sannolikt anlade man även ett litet tempel på ön. Platsen läge gjorde Fil-Tofia till en naturlig omlastningsplats för varor som transporterades från inlandet mot havet. Resten är historia. Sannolikt finns ytterligare en lastplats/hamn längre uppströms innan Stirpaz blir för strid och svårframkomlig för båtar.
Passar bra med idéerna om en urbefolkning bestående av snoaraner (besläktade med dagens snoaraner i Snoarskogarna på norra sidan Aidnebergen). Dessa fördrevs eftervart av echter och penner (och raxorer) under Mörkertiden.

Fast glöm inte att vi tänkt oss Stirpaz som ganska bred här. Senaste förslaget var 325 meter.

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-09-18 22:26
av Fraxinus
Skulle säga att alla Zorakins floder används flitigt för timmertransport. Möjligen får jag hålla med om att i Pharynx och Jostefloden är metaller och frakt av metaller av tyngre vikt än Slättebo och Stirpaz. Men järn bryts överallt.

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-09-18 22:37
av Fraxinus
325 meter? Ja det är brett men allt ovan gäller ändå.

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-09-18 22:44
av Fraxinus
Hur stämmer det med övriga vattendrag? Officiella källor håller Solån för att vara den överlägset största av Zorakins floder. Vill minnas att Granströmmen är två.

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-09-19 08:08
av birkebeineren
Det står i Aidne-modulen att Solaån och Granströmmen är breda,långsamma och används till konstbevattning. Inga mått anges. Jostefloden är kall och snabb innan den breder ut sig och stannar upp i Grimmaniträsket. Inga mått där heller. Stirpaz är fiskrik.

Om Stirpaz är 325 meter vid Fil-Tofia och Kejsarbron består av 12 valv så blir varje valv ca 27 meter. Det verkar vara historiskt möjligt även om bron byggdes på 900-talet fO, motsvarande det tidiga romerska kejsardömet. Hur nära mynningen vid havet Fil-Tofia ligger tror jag vi inte bestämt men oavsett så lär Stirpaz vara bredare längre ner och smalare längre upp.

325 m funkar för mig men ävan kortare. Tänk bara på att den skall vara lite spektakulär och att det skall kunna flottas timmer under valven. Och det vi redan sagt om att Ingenmansön delvis är en klippa med leriga stränder och att flodbranterna i övrigt också är låga och leriga, mer på Tofiasidan än på Filsidan.

Enas vi snabbt om det här kanske Snibben uppdaterar oss med en karta där det finns avståndsmått. :D

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-09-19 12:40
av Jeb
Det står i Aidne-modulen att Solaån och Granströmmen är breda,långsamma och används till konstbevattning. Inga mått anges. Jostefloden är kall och snabb innan den breder ut sig och stannar upp i Grimmaniträsket. Inga mått där heller. Stirpaz är fiskrik.
Stirpaz är ganska bred om vi köper 325m, vilket var ett mått på bron och inte floden egentligen. Bron går även över stränderna och kompenserar för smält och tidvatten.
Om Stirpaz är 325 meter vid Fil-Tofia och Kejsarbron består av 12 valv så blir varje valv ca 27 meter. Det verkar vara historiskt möjligt även om bron byggdes på 900-talet fO, motsvarande det tidiga romerska kejsardömet. Hur nära mynningen vid havet Fil-Tofia ligger tror jag vi inte bestämt men oavsett så lär Stirpaz vara bredare längre ner och smalare längre upp.
Floden matas från flera bäckar och fall i bergen. Den är smalare och djupare för att sedan breddas ut? Det kan även vara så att långt uppe vid Brynhildur är den strid och det kräver sin man för att hålla styr på stockar som ska söder. Man fiskar här med landvad och kastnät. Kanoter används och i viss mån flottar. Första riktiga hamnen längs floden är Stirpazstad. Här är floden lugnare och flatbottnade båtar, flottar och ekor använd för att ta sig ut på floden. Nästa stora hamn är Stirpazklyfte med Priorâtets stenkaj. Tolvroddare finns fyra i staden. Två tillhör Splitersköldarna och de andra två Solordern. Här sköts fiske mer med satta garn och stämningen mellan fiskarna och flottarna är ansträngd. Allsköns bråter flyter i floden från timmerindustrin. Det förstör nät och burar för fiskarna. Längs floden har på båda sidor lokala adelsherrar bryggor i trä. Vid varje brygga finns en bryggvakt som även tjänstgör som tullare. Svävade ut en aning i slutet, med det låter bra med 27 meter.
325 m funkar för mig men ävan kortare. Tänk bara på att den skall vara lite spektakulär och att det skall kunna flottas timmer under valven. Och det vi redan sagt om att Ingenmansön delvis är en klippa med leriga stränder och att flodbranterna i övrigt också är låga och leriga, mer på Tofiasidan än på Filsidan.
Jag tycker bredden på bron är bra. Ger vi den höga valv blir den så spektakulär som vi tänkt oss. Ett landmärke värt namnet.
Enas vi snabbt om det här kanske Snibben uppdaterar oss med en karta där det finns avståndsmått. :D
8)

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-10-03 18:35
av Jeb
Hur tänker vi oss ett eventuellt stadsråd?
Finns det ett i varje land/ stadsdel? Finns det överhuvudtaget?
Om ja vilka ingår i rådet och var ligger rådhuset om staden bara har ett råd?

Jag tänker mig att rådet består av två bormästare en Kardier och en Zorak (heter det så?). I rådet finns även framröstade skråmästare, dvs inte alla skrån, likt mandat i vår egen just nu lite ansträngda riksdag. Här sitter representanter från båda hertigar och kanske stora folkgrupper? Vill vi ha in kyrkan i rådet?

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-10-03 21:47
av birkebeineren
Det står lite om städer och stadsråd i Aidne-modulen. I båda länderna tituleras stadsrådens medlemmar för mästare. Stadsrådets ledare kallas borgmästare i de fria städerna i Zorakin (och troligtvis även Kardien) som lyder direkt under kungen men det är oklart om samma titel används i övriga städer som inte är fria utan bara har stadsrättigheter under den lokale länsherren. Kanske finns det någon historisk titel eller så använder vi för enkelhetens skull stadsfogde. I Kardien leds de städer som lyder adeln av en fogde (stadsfogde?) men det står inget om de fria städerna. Förslagsvis leds dessa av en borgmästare så som i Zorakin.

I Zorakin består stadsråden i de fria städerna av ett udda antal medlemmar, vanligen mellan 11 och 21. Rådsmedlemmarna sitter på livstid. Borgmästaren är kungens representant och ansvarig inför honom. Representanter för viktiga näringar i staden har vanligen plats i rådet. Möjligtvis gäller liknade ordningar i övriga städer i Zorakin. Bontisâlen, om det finns en sådan, har alltid plats i stadsrådet. I Pendon som lyder under kungen kallas stadsrådets ledare för stadsmarskalk.

I Kardien består stadsråden i de fria städerna av 12 medlemmar. Dessa svär alla trohet till kungen inför den lokale kunglige domaren vilket gör att de kan åtalas av denne om de missköter sig. Ledarna för stadens skrån och gillen sitter i stadsrådet. Möjligtvis gäller liknade ordningar i övriga städer i Kardien. Det står ingen om bontisâler i Kardiens städer vad jag kan hitta så där kan vi avgöra själva.

Så hur gör vi då med Fil-Tofia?

Om det finns två olika stadsråd, ett i Fil och ett i Tofia, så kan det ändå finnas fasta rutiner för samarbete. Kanske har Fil en representant i Tofias stadsråd och Tofia en i Fils? Kanske hålls det regelbundna möten borgmästrarna emellan på Ingenmansön? Kanske det finns ett skrivet avtal (självklart skrivet på Ingenmansön, som så manga andra) som reulerar allt samarbete? Möjligtvis alla dess tre sätt?

Angående LVs eventuella roll så har vi väl redan sagt att både Fil och Tofia ingår i samma bontisât under en bontisâl så då föreslår jag att denne har plats i båda stadsråden. Iofs så borde det medföra en hel del krångel om botisâlen av Fil-Tofia inte har säte i Fils stadsråd utan bara i Tofia men det blir kanske bara konstigt?

Sen har vi hertigarna, en kardisk och en zorakisk. Både Fil och Tofia är enligt källorna huvudstäder i sina respektive hertigdömen och då borde rimligtvis hertigarna ha plats i stadsrådet. Möjligtvis ersätter hertigen borgmästaren eller så har denne en annan titel om hertigen är det egentliga överhuvudet. Varken Fil eller Tofia låter då som vanliga fria städer utan bara som städer med vanliga stadsbrev.

Jag vill ha in möbelsnickarnas skrå i Fils stadsråd, annars har jag inga önskemål (än :wink: ).

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-10-04 17:08
av Jeb
Det står lite om städer och stadsråd i Aidne-modulen. I båda länderna tituleras stadsrådens medlemmar för mästare. Stadsrådets ledare kallas borgmästare i de fria städerna i Zorakin (och troligtvis även Kardien) som lyder direkt under kungen men det är oklart om samma titel används i övriga städer som inte är fria utan bara har stadsrättigheter under den lokale länsherren. Kanske finns det någon historisk titel eller så använder vi för enkelhetens skull stadsfogde. I Kardien leds de städer som lyder adeln av en fogde (stadsfogde?) men det står inget om de fria städerna. Förslagsvis leds dessa av en borgmästare så som i Zorakin.
Borgmästare, ett mer prestigefyllt uppdrag, förläggs till fria städer. Stadsfogde är bra till övriga. Fogdarna är mer mellanchefer under adelsägaren medan fria städers bormästare är VD.
Om det finns två olika stadsråd, ett i Fil och ett i Tofia, så kan det ändå finnas fasta rutiner för samarbete. Kanske har Fil en representant i Tofias stadsråd och Tofia en i Fils? Kanske hålls det regelbundna möten borgmästrarna emellan på Ingenmansön? Kanske det finns ett skrivet avtal (självklart skrivet på Ingenmansön, som så manga andra) som reulerar allt samarbete? Möjligtvis alla dess tre sätt?
Då är mitt förslag ett råd om 12 personer i var del. Ett i Fil, ett i Tofia. Utöver dessa tolv sitter Bontisâlen, hertigen för respektive län och den andra sidans stadsfogde. De 12 utgörs av stadsdelens fogde och valda represenatanter från stadens olika skrå. Vanligvis de största, då de har flest väljare. Det skapar ett råd om 15 personer, ett ojämnt antal i varje stadsdel. Varje år (eller fler) hålls ett större rådsmöte på Ingemansön. Där stiftas totalstadsgemensamma ordningar och regler (lagar?). Bontisâlen är med, men på båda sina stolar och antalet blir därför 29. Han har bara en röst dock. Storrådsmötet är en happening i klass med flottningen och folk samlas på båda sidor om bron för att fira händelsen. Det är även här nya skråmästare utses med en liten ceremoni. Ordnar delas ut. Stadens fattiga "får råd", dvs. sittande rådsmedlemmar har som sed att skänka en liten almosa dagen till ära.
Jag vill ha in möbelsnickarnas skrå i Fils stadsråd, annars har jag inga önskemål (än :wink: ).
Det får du om ni är många och de röstar på sin skråmästare.... 8)

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-10-06 10:29
av birkebeineren
Jeb skrev:Då är mitt förslag ett råd om 12 personer i var del. Ett i Fil, ett i Tofia. Utöver dessa tolv sitter Bontisâlen, hertigen för respektive län och den andra sidans stadsfogde. De 12 utgörs av stadsdelens fogde och valda represenatanter från stadens olika skrå. Vanligvis de största, då de har flest väljare. Det skapar ett råd om 15 personer, ett ojämnt antal i varje stadsdel. Varje år (eller fler) hålls ett större rådsmöte på Ingemansön. Där stiftas totalstadsgemensamma ordningar och regler (lagar?). Bontisâlen är med, men på båda sina stolar och antalet blir därför 29. Han har bara en röst dock. Storrådsmötet är en happening i klass med flottningen och folk samlas på båda sidor om bron för att fira händelsen. Det är även här nya skråmästare utses med en liten ceremoni. Ordnar delas ut. Stadens fattiga "får råd", dvs. sittande rådsmedlemmar har som sed att skänka en liten almosa dagen till ära.
Om du tror de två stadsfogdarna hinner med att sitta i båda städernas stadsråd så tycker jag det här låter bra. Bontisâlen sitter verkligen på dubbla stolar.

Storrådsmötet på Ingenmansön hålls förslagsvis 1 Öppnemånad i Aidniska kalendern. Då inleds kalenderårets första hela månad och alla borde ha återhämtat sig efter Vinterfesteveckan en fortdag tidigare.

http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... _kalendern
Jeb skrev:Det får du om ni är många och de röstar på sin skråmästare.... 8)
Mäster Jonos i Möbelsnickarnas skrå är en mycket väl ansedd hantverkare och tillika mycket kompetent administratör så det borde inte vara några som tycker annorlunda an att hans skrå har en stadigt placcerad stolsplats i stadens rådkammare. Många möbelsnickare finns det också i denna trästad. Även träsnidarna är många och mäster Yrbas i deras skrå aspierar på en plats. Glöm inte bort hur populära de philmarkska himmelsängarna har blivit på sistone! :wink:

Re: Fil-Tofia

Postat: 2018-10-06 12:36
av Jeb
Om du tror de två stadsfogdarna hinner med att sitta i båda städernas stadsråd så tycker jag det här låter bra. Bontisâlen sitter verkligen på dubbla stolar.
Närvaron är varierar nog. Fogden, bonrtisâlen hertigen har tillgång till skrivare och lagvrängare som "berättar" vad de blir för för och nackdelar med beslutet man ska ta ställning till. De kommer ibland bara för att rösta. Rådsmedlemmar från skråna upphör helt i sitt yrke under tiden de sitter i rådet, det tar helt enkelt all deras tid. Dock missar ingen årsmötet på Ingemansön och det besöks i sin helhet.
Storrådsmötet på Ingenmansön hålls förslagsvis 1 Öppnemånad i Aidniska kalendern. Då inleds kalenderårets första hela månad och alla borde ha återhämtat sig efter Vinterfesteveckan en fortdag tidigare.
Lite kallt kanske att ha utomhusfest i öppne, men datumet är passande.
Mäster Jonos i Möbelsnickarnas skrå är en mycket väl ansedd hantverkare och tillika mycket kompetent administratör så det borde inte vara några som tycker annorlunda an att hans skrå har en stadigt placcerad stolsplats i stadens rådkammare. Många möbelsnickare finns det också i denna trästad. Även träsnidarna är många och mäster Yrbas i deras skrå aspierar på en plats. Glöm inte bort hur populära de philmarkska himmelsängarna har blivit på sistone! :wink:
Så var kampanjen inför nästa årsmöte igång! Både Jonos och Yrbas sitter nog redan i ett av råden. Kanske är dags för gruvarbetarnas starke man Mäster Immer och hans kumpan smedernas Mäster Kannvarv att hyra in kunskapare? Dags för förändring i Tvillingstaden. Trä hör till det gamla, metall är framtiden över Stirpaz!